Jag känner mig som ett frågetecken? Jag vet varken in, ut, hur eller varför? Och jag vet heller inte varför jag känner mig som ett frågetecken? Ibland vill man bara snacka med någon man överhuvudtaget inte ens har hört namnet av och bara säga som man känner och tycker...
Nej vet inte vart jag ska ta vägen faktiskt, haha! höger, vänster, rakt eller ska jag backa tillbaka?
Hua, ibland vill man inte vara 15 år alltså. 

Men nu ska vi tänka framåt och ingenting har egentligen hänt idag för att jag ska känna såhär, men livet är ju en cirkel. Allt som man någongång har stött på kommer tillbaka, alltid