jag blir så jääääääääävla frustrerad (betona jävla) förbannad. Jag såg fram emot att rida när jag kom till stallet men när jag sitter på hästen går allt fel som kan gå fel. På riktigt. Eller alltså jag trillade aldrig av eller så men ingenting stämde idag. Vi var som svart och vitt jag och hästen. Som två minus som dras ifrån varandra. Ni förstår. Det gick helt enkelt jävligt dåligt. Minns inte sist jag red så här dåligt faktiskt. Sämst det här året kan jag lova. Kände den sekunden att jag aldrig igen skulle sitta på en häst i hela mitt liv. Men just nu i efterhand så kan ju allt, verkligen allt, gå bättre!