Ja, som Hanna skrev så kom jag i mål levande. Det var helt sjukt trångt vilket gjorde det helt sjukt jobbig också! Men om jag ska jämföra denna banan med Gbg så är dom ungefär lika, denna var grisjobbig vid 19km. Trodde att jag skulle dö, det sprutade mjölksyra ur hela mig tror jag i uppförsbacken som kan betonas med uppför!
Men när man kommer till upploppet och springer över mållinjen så är det många känslor som man känner. Går tyvärr inte att beskriva!

Nu sitter jag på tåget hem och stör mig på den helt sjukt dåliga mottagningen som Sverige erbjuder. Ska verkligen stanna och köpa cola på väg hem, jag förtjänar många liter ;-)

Vilken fin bild Hanna la upp på mig! Smickrande! Får glädjas åt att jag är lite brun på bilden och att jag ändå ser lite vältränad ut ändå. Jag bjuder på bilden!